Okategoriserade

Gästinlägg: En friskare kropp

Matilda: ”Där försvann den glada tjejen”

TRIGGERVARNING.

Instängd i ett rum, ett rum så trångt att jag mot väggarna där jag sitter kan höra mina egna hjärtslag. Min hårt bultande puls som bara går snabbare och snabbare. Där, liten ensam och rädd så kan jag känna fukten från min egen andedräkt när den studsar emot väggen och träffar mina läppar, åter igen.

Jag gömmer mig, jag fruktar det värsta av det värsta för att utanför står dem och skriker. De där två som många andra kallar för mamma och pappa, som jag en gång också kallat för mamma och pappa med en stolt röst, för dem var mina hjältar. Han, pappa, för att han alltid kramade mig hårt, visade genom beröring vad som var rätt och fel. Hon, min nallebjörn till mamma som alltid försökte hjälpa mig att välja rätt, att ta det förslaget som hon föreslog för, ja, mammor vet alltid bäst eller hur?

Jag hinner knappt ta två andetag till innan jag blir uppdragen i från golvet. Hans stora och starka grepp sliter mig från mitt otryggt trygga hörn, där längst in i mitt rum. Mina ben bär mig inte, jag är som förlamad. Sten fast ändå gummi. Is fast vatten upplöst till ånga och där är han igen, två centimeter ifrån mitt ansikte. Han är så nära att jag kan höra hans hjärtslag slå och bulta. Inte i samma färg som mig. Mitt hjärta slår i rött. För kärleken och för rättvisan.

Hans hjärta pumpar i svart, för ondska, för okontrollerade impulser för att han är trasig. Det som en gång var rött och kärleksfullt har nu bytts ut till svart, han går över en gräns han aldrig kan backa ifrån. Från rött till svart. Tomhet. Mörker. Hans andedräkt skapar ett grått moln runt mig, det luktar av kaffe, cigarett och aggressionen över min existens rullar som en banderoll i pannan på honom. I hans pupill ser jag ondskan träda fram. Min hjälte, min pappa, vart tog du vägen?

Tänk dig känslan av att du duschar. Du sköljer av dig duschtvålen, tänker på hur du sa att du skulle ta en snabb dusch och blir lite stressad över det faktum att du faktiskt varit i duschen en aning för länge. Paus. Känn den känslan samtidigt som att du okontrollerat vrider vattnet till det allra varmaste och din kropp skållas. Det gör så jävla ont. Du kan inte skrika. Du kan inte röra dig. Det enda som gör dig fri är att spola din kropp med svalare vatten. Skönt.

Där försvann den glada tjejen. Där försvann hon som alltid orkade allting. Den Matilda som inte då visste vad panikångest var, vad ångest, dödsångest och att vara suicid var hon bara stod där i hallen medans den trasiga och nedbrutna Matilda, öppnar ytterdörren och tar hissen upp till vinden.

Matilda Janzon driver En friskare kropp, instagramkonto och blogg, där vi får följa hennes resa mot psykisk och psyko-social hälsa.

 

Ett svar till “Gästinlägg: En friskare kropp

  1. Enfriskarekropp skriver:

    <3 ni är helt underbara!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.