Favorit i repris

Varsågod att skriva ut och ta fram vid behov.

Det är alltså okej att…

…känna.

…inte känna.

…vara glad.

…vara ledsen.

…vara deprimerad.

…vara lycklig.

…tycka.

…inte tycka.

…må bra och sen må dåligt.

…må dåligt och sen må bra.

…dansa för sig själv.

…dansa inför ett fullsatt rum.

…inte dansa alls.

…skrika.

…gråta.

…vara arg.

…skratta.

…prata.

…vara tyst.

…orka.

…inte orka.

…fortsätta.

…ge upp.

…fly.

…stanna i stunden.

…ha ångest.

…ta ångestdämpande.

…klara sig själv.

…ta hjälp.

…spendera pengar.

…spara.

…gå ut.

…stanna hemma.

…ta selfies.

…låta andra berätta för dig varför du är bäst.

…tala om för dig själv varför du är bäst.

…dra vita lögner.

…vara ärlig.

…tycka synd om sig själv.

…ge 0 fucks.

…känna sig sexig.

…uttrycka sina känslor på alla sätt och vis.

…leva i mjukisbyxor.

…skita i andra.

…bry sig om andra.

…fylla på den här listan med ALLT annat som du känner är relevant.

/E

Enter a title

Astrid och 99 andra kvinnor

Nu i veckan när jag sov hemma hos mamma kom hon fram och visade mig den här boken: Godnattsagor för rebelltjejer. Jag hade hört om den, men hade inte sett den på riktigt. När jag öppnade den och det första jag såg var den röda sidan med budskapet till alla små rebeller blev jag så tagen att jag nästan började gråta. Det är den finaste boken jag någonsin sett, jag vill köpa den till mig själv och låta den passera genom mina generationer som en släktklenod.

Boken är alltså fylld av 100 berättelser om framgångsrika kvinnor världen över, som satt spår. Det är historiska berättelser om Jane Austen och Rosa Parks, blandat med moderna berttelser om Malala Yousafzai och Hillary Clinton. Allt berättat på barnens språk.

”Hon sa nej utan anledning – hon visade unga läsare hur viktigt det är att våga säga vad man tycker och samtidigt vara hjälpsam mot andra”. 

I slutet av boken får man berätta sin egen historia och rita sitt eget självporträtt. När jag kom till den här sidan funderade jag vad jag hade ritat om jag hade fått den här boken när jag var 5. Hade jag ritat mig själv som austronaut eller kock? Hade jag kanske drömt om att flytta till Australien, eller tagit pilotexamen? Förmodligen hade jag drömt om exakt samma saker som jag gjorde när jag var liten, att bli designer eller inredare, men jag undrar var min fantasi tog stopp. När drogs min gräns för vad jag kunde bli eller inte? När var patriarkatet ett faktum i mitt lyckligt ovetande liv?

Vissa personer menar att #metoo har gått för långt. Att det är synd om alla små pojkar, stora män och alla däremellan som känner sig anklagade för någoting de inte ha gjort. Men är det alltså den här tiden vi fick? Är våra två månader av revolution och klagan det enda vi får, när patriarkatet har funnits sedan tidernas begynnelse?

Vi KAN inte fortfarande ta hänsyn till alla män där ute, för då är det åter igen vårt fel. Då är det fortfarande vi som intalar oss själva att vi har fel, känner för mycket och är för arga. Hela världen brinner, och ni är rädda för att husse ska bli anklagad för någoting han har alibi för. Samtidigt som fem män går fria efter en våldtäkt i fittja.

Ni måste zooma ut. Se hela bilden. #metoo handlar inte om #metoo, det handlar om liv. Om man tror att #metoo handlar om att anklaga alla män för saker de gjort felaktigt har man missförstått hela poängen. Hur många gånger ska vi behöva upprepa att OM DU INTE GJORT NÅGONTING, BEHÖVER DU HELLER INTE TA ÅT DIG. Sluta vara så jävla självcentrerade och fortsätt kämpa för att alla tjejer ska kunna fylla i vad de vill på den sista sidan i boken.

/E

Min o-juliga musiklista

Nu i juletider tycker jag att det kan bli lite väl stort fokus på allt ska vara så jäkla juliduligt, inklusive musik, kläder, smaker och intressen. Därför tänkte jag bryta av lite och dela med mig av min nya favvo-spellista. Den är inte helt ny, men den rullar fortfarande i mina öron i alla fall.

Favoriten just nu är ”Rolling Stone” av Vargas och Lagola, aka Vincent Pontare och Salem Al Fakir!

/E

Orrar och snokar

Idag sitter vi och jobbar på Fågelsången, Uppsala mest anrika och populära café. Det ligger precis mellan stadskärnan och slottet, precis predvid svandammen. I fönstrena hänger julstjärnor och på borden brinner ljus. På fönsterkarmen står små julblommor och utanför snöar det. På sommrarna är hela uteserveringen full av folk i glassiga solglasögon och röda bondbrännor. Kärlekspar i alla åldrar, kompisgäng och barnfamiljer trängs bland de tätt ihopställda trästolarna när ryggar stöts ihop när de går med kaffebrickor högt över huvudet för att inte spilla på personer de aldrig träffat. Såhär års är det dock inomhus man ses. Här blandas olika mänskliga dofter med doften från nybakade bullar och nybryggt kaffe. I de mörkblå sofforna med inslag av något slags inka-mönster i jordiga färger sitter folk och pluggar, jobbar, umgås eller bara bevakar. (Just nu sitter en kvinna och skrattar på det där obehagligt höga sättet som hon aldrig skulle göra hemma, där hon känner att hon inte behöver bevisa någonting). På stolsryggarna hänger täckjackor och halsdukar. På golvet ligger mössor, och skulle man komma tillräckligt nära varje liten grupp av fikabesökare, skulle man nog kunna delta i alla de sortsers politiska diskussioner, eller familjära historier. På fågelsången finns alltså alla man har sett förut och alla man inte ens visste fans. Här är man mitt i det hela, samtidigt som att man är så pass anonym att man kan se allt utifrån.

Samtidigt som jag sitter här och jobbar slås jag av en otroligt obehaglig och snudd på äcklig insikt. Den absolut mest överrepresenterade gruppen inom dessa fyra väggar är…….. *trumvirvel* ……… DET MANLIGA GENIET!!!!!! Vart jag än vänder mig ser jag dem. Ensamma, i grupp, duos, trios och sextetter. Och de NJUTER. Njuter av varadras sällskap och av att de just här får ta så mycket plats de vill. För det har alltid varit så. Här kan de köpa sig sina potatisbakelser och sina svarta koppar kaffe från den söta blondinen i kassan och så kan de sätta sig i sina dagliga hörn och packa upp. Upp från ryggsäcken, skinnportföljen, eller axelväskan som är menad att hänga över överkroppen med ett fransigt band och halvt bortnött märke av valfritt universitet kommer böcker, datorer, anteckningsblock och pennskrin. Eller så nöjer de sig med att bara ta med sig hjärnan hemifrån.

Ju längre de sitter desto mer börjar de bete sig som djur i djungeln. Om jag kollar åt vänster ser jag gänget med fem gubbar som verkar vara i övre sextioårsåldern, som sitter och snackar om fotboll. De kommer snart komma i brallan av excitement över deras egna fotbollshistorier och planuppställningar. Jag tänker direkt tillbaka till den gången när jag råkade komma in på discovery channel och fick se en helt oprovocerad orrdans, där orrhanarna skulle visa orr-kvinnorna hur manliga och häftiga de var. ”UPP MED ORRSTJÄRTEN GÖBBAR, NU KÖR VI!!”. Precis på samma sätt verkar de fem människohanarna tävla om vem som kan mest och varför. ”MEN JAG HAR FAKTISKT HÖRT ATT ROONEY INTE ALLS SKA SPELA SÅDESÅÅÅ”. För dem verkar detta vara av livsvikt, jag känner mest k-bry.

Vänder jag mig lite snett bakåt ser jag den ensamma medelåldersmannen med hår á la galen vetenskapsman och glasögon som inte helt otippat skulle kunna komma från OKQ8 (obs ej spons) eftersom att han råkade sätta sig på sina gamla när han spillde kaffe över hela överkroppen i sitt hetsiga genidrag. Han skulle också kunna bytas ut av en ensam liten snok som slingrar sig genom både livet och själen hos kvinnor som behöver gå i terapi för sina val av partners. Han sneglar helt plötsligt lite mot mig och jag hinner se att han är tom/helt fullpackad i blicken innan jag snabbt byter bevakningsobjekt.

Jag bestämmer mig mitt i min observation för att gå på toa. Jag tänker att jag vill gå in på den stora toan för att ta en snygg spegelselfie till det här inlägget och väntar snällt och gulligt för att inte göra hen som sitter där inne stressad i sin bajsning. Jag väntar. Och väntar. Så väntar jag lite till innan jag hör hur låset vrids om och dörren öppnas. Ut kommer…… ETT MANLIGT GENI SE PÅ FAN! Vi krockar lite lätt och jag skrattar till när jag tittar upp på honom med ett litet leende. Väl inne ser jag att han givetvis har lämnat bajsränder i toan och lämnat sitsen uppe. När jag kommer ut möter jag hans blick igen och han ler. Som att han inte hade en aning om att han precis hade skitit ut hela potatisbakelsen och dessutom lämnat spår efter sig. Fast han hade ju såklart all rätt all le. Han hade precis åter igen vunnit. Jag städade lite innan jag satte mig ner på toan och drog ett extra drag med pappershandduken på handfatet innan jag gick ut. Någon spegelselfie blev det aldrig, eftersom att jag inte kände mig tillräckligt snyggt sminkad.

Överallt finns de och hela tiden ursäktas de. Även om det är de som tar en obetalt påtår eller lämnar smulor över hela golvet så kommer det att sluta med att jag ber om ursäkt till servitriserna. Jag kommer be om ursäkt för deras existens och deras kaffefläckar. Jag kommer erbjuda mig att betala för den obetalda påtåren och äta upp de små smulorna som lämnas kvar till mig. Det är nämligen de där små frallsmulorna som är menade till mig. De manliga genierna HAR faktiskt mackan OCH äter den samtidigt. Oavsett om jag bestämmer mig för att sluta be om ursäkt för saker som inte är mina att be om ursäkt för, slutar städa upp efter andras skit (bokstavligt talat), ta bilden även om jag inte känner mig ”tillräckligt snygg” eller jobba på att inte ta alla strider, så kommer de manliga genierna inte förstå deras del i det hela. Även om JAG tar mitt ansvar så måste DE också ta sitt. Just nu är jag bara rädd för att det kommer ta längre tid än vad jag orkar vänta. För under tiden kommer jag lämnas kvar, med den torra kakan och den grumliga kaffesumpen. Och så kommer jag om ursäkt för det också.

/E

 

Bevis: julmaten är optimal för psyket!

Det cirkulerar så mycket skitsnack om mat nu inför jul. Jag var på ett träningspass där vi skulle göra rygglyft och ledaren säger ”tänk att det är en prinskorv du ska döda mellan skulderbladen!”. Det har snackats om julmyset i månader men när tiden äntligen är här får vi minsann inte mysa ifred utan att kompensera med ton av skuld på det redan sköra pepparkakshuset. (Läs mer om hur vi ser på ”nyttigt” och ”onyttigt” HÄR !)

Så, upp till bevis, tänkte jag. Och jag hittade bevisen. Skulden är FALSK och FEL. Jag har nu hittat julmatsingredienser som innehåller antingen trypofan, magnesium, melatonin, D-vitamin eller omega 3. Fem stycken grundbultar för ett friskt psyke! Så nästa gång du hör att du ska träna bort julmaten, eller tänka över antalet lussebullar – länka denna lista!

12 bevis på att julmat och julgodis boostar ditt psyke!

Saffran innehåller massor av tryptofan. Tryptofan omvandlas till seratonin i kroppen vilket är precis det som tillsätts (fast i en större dos såklart) i antidepp, då det är en av tre lyckohormoner i hjärnan.

Mörk choklad gör oss både gladare och lugnare. Låt aldrig någon klanka ner på din choklad.

Nötter”olja smörjer hjärnan- bildligt OCH bokstavligt!” sa en dietist till mig. Och det stämmer. Omega3 påverkar både serotonin och dopamin (ett annat lyckohormon). En näve nötter om dagen kan bland annat hjälpa oss minnas bättre.

Russin är både avkopplande och ökar vår sexlust!

Apelsin och andra citrusfrukter innehåller magnesium, tryptofan och melatonin. Melatonin gör att vi sover gott. Och som vi skrivit förut i överlevarguiden så är sömn en sårbarhetsfaktor för psyket.

Fikon är en av de frukter som gör oss glada. Banan ska tydligen vara allra bäst (även om fikon är juligare!)

Ägg innehåller tryptofan men främjar också dopaminet vilket håller oss mer skärpta och fokuserade.

Lax är min personliga favvo på julbordet och innehåller både omega 3 och d-vitamin! D-vitamin påverkar psyket i hög grad, och den stora källan är solen. Inte ens när solen lyser på vinterhalvåret är den stark nog för att ge oss vitamin. Vi måste alltså få den på annat håll.

Potatis gör oss mindre stressade och på bättre humör. Heja julbordet!!

Te och kaffe innehåller små halter av trypTofan, men ändock! Lite rödvin tillsätter också lite serotonin men OBS- över ett halvt glas påverkar psyket enbart negativt. Dock gör jag min egen tolkning här: en liten rödvinsglögg boostar en kall själ…

… framför allt om mandeln är i! Mandel innehåller magnesium som påverkar vår ångest, sömn och minne och har dessutom en stark koppling till vårt hormonsystem.

Så NJUT av myset. Allt mys är sunt, hälsosamt och gör oss bokstavligen gladare.

Puss från oss!

PSST..! Kom ihåg att mat som vanligt inte kan ersätta medicinering för psyket. Gå alltid först till en läkare om du vill förändra ditt psykiska mående. Du förtjänar att må ditt allra bästa!