19 saker

Tänkte göra en lista i gammal hederlig bloggform! Tycker det är jätteroligt haha??

Vad skulle du aldrig…

Äta? – Bajs 🙂
Dricka? – Magsaft.
Skoja om? – eeh hehe kommer inte på något?? JO typ förintelsen. Det är verkligen inte kul på nått sätt?
Ha på kroppen? – Latex
Vilja uppleva?  – att vara levande begravd. FYFAN den skräcken får jag kalla kårar av.
Kunna arbeta med? – Alldeles för ensidiga saker?
Säga nej till? – 20 orgasmer och en härlig fuktmask
Googla? – Bilder på döda kroppar hahah??
Göra offentligt? – göra någon form av modern dans. HAAhhaha så rolig tanke
Blogga om? – träning 🙂

Vad hittar man alltid/ofta…

På ditt skrivbord? – 100 pennor.
Under din säng? – Dammråttor *HAHA*
I din jackficka? – Jackludd?
Bakom din kylskåpsdörr? – va
Vid sidan av ditt handfat? – Tvål hihi
Högst upp i din bokhylla? – ännu mer damm
Längst ner i din tvättkorg? – mensiga alt. flytniga trosor
Framför näsan på dig? – mobilen tyvärr
I dina tankar? – Min pojkvän :P;))(:DP

Skulle kunna svara ”damm” på alla ovanstående frågor lol.

Hörs mer i morgon! /E

Enter a title

Snart klara!

Vi har börjat få det så mysigt här hemma på söder och det känns så bra. Det känns så bra att känna sig som hemma, och jag är så lyckligt lottad som har fått göra det på flera ställen. Jag har haft ett hem hos mamma, ett hos pappa, ett med mig själv och nu ett tillsammans med Sirp.

Det är bara lite småfix kvar, och massa bra förvaringslösningar. Det tar sin lilla tid, men det är så mysigt på vägen! Snart kan ni få en ”hus-vlogg” så ni får se hur vi har det!

PUSS

/E

 

 

VLOGG: VI FLYTTAR IHOP!

Här kommer vloggen från flyttkaoset…! Det känns fortfarande som att vi är på kollo som i slutet av vloggen, haha.

Det vidriga hejdået

Jag kan knappt titta på dem när de går ut ur rummet. Jag har fått vara en del av deras liv sedan början av december under de tematräffar om psykisk ohälsa som jag och Emma har på några gymnasieskolor. Vi har setts under 5 timmar, och det är mest jag som har pratat, men man blir ändå en liten del av varandras liv, en liten stund.

Jag hatar att säga hejdå så mycket att jag har slutat säga det. Och jag blir arg när andra gör det. Man får inte säga ”ses imorgon” istället för ”godnatt” till mig, för det första innebär att jag ska vara helt ensam en hel natt. Jag vill egentligen inte ”ses en sista gång” innan någon åker iväg. Jag vill inte titta in i mitt studentrum med vemod i blicken innan jag lämnar över nycklarna. En skärva i mig lossnar liksom då.

En av mina psykologer tog på sig ansvaret att ge mig min första positiva erfarenhet av avslut. Hon såg nästan helig ut när hon berättade vad vi stod inför. Vi var tvungna att avsluta terapin, trots att vi båda visste att det var fel. Hon sa att det var bra, att vi vänder det här till något fullkomligt fantastiskt för mig. Jag nickade och sa att jag förstod. Sedan skulle hon säga ”Lycka till i livet”, men hon kom inte längre än till ”Lycka” eftersom det stockade sig i halsen. Så hon tittade på mig med tårar i hela ögonen som hon försökte torka genom att spärra upp dem ännu mer så de var tomma, röda och panikslagna när hon sa ”Hejdå! Vad ska du göra idag då?” och jag sa ”Hejdå! Inte mycket. Hejhej!” och gick in i hissen. Jag tänkte att det är såhär det ska vara, tills jag började hulka i entrén och jag lovade mig själv att det här aldrig fick hända igen. Men – fan alltså – det hände idag.

Idag var jag precis som henne. Det är absolut ingen terapi jag har bedrivit, inte alls, men det kändes rätt att kramas. Så jag valde, just därför, att göra det motsatta. Gå in i det opersonliga. Så långt bort från ordet relation jag kunde komma. ”Tack! Ha det bra!” sa jag därför, och tittade på min dator medan stolarna skrapade bakom dem. ”Jaha, okej. Hejdå då!” sa de. ”Hej” sa jag, för jag kunde inte komma till ”Då”. Sedan stängdes dörren, och jag grät när jag suddade ut ”känslor är inte farliga” som jag precis skrivit till dem för att vara ett gott exempel.

/S

Överlevarguiden #29

Tänk att vi är uppe i nummer 29 av överlevarguiden!! Hoppas att ni fortfarande tycker att de hjälper. Den här veckan kommer överlevarguiden vara något kortare än annars, men ack så innehållsrik.

Visste ni att 90% av kroppens kommunikation går från kroppen till hjärnan, och 10% från till hjärnan till kroppen? Det kan kännas logiskt nu när man tänker på det, men när Siri berättade det för mig fick jag en riktigt hjärnsprängning. Hur som helst är det alltså mycket mer effektivt att försöka lura psyket med kroppsliga rörelser, än att försöka tänka sig lugn, ångestfri eller trött.

posera för pondus. Posera mera!!

Några saker som vi fick lära oss från en kurator på ett gymnasium i nyköping är att ställa sig bredbent, men armarna upp i luften och bröstet ut i vädret för att motverka panikångest. Den mest instinktiva reflexen vid panikångest är att skydda lungor, hjärta och mage. Därför sluter vi oss ofta och kryper ihop, vilket gör att lungorna inte alls blir lika stora och på så sätt kan vi inte ta in lika mycket luft. Om vi däremot ställer oss upp och ”lurar” hjärnan genom kroppslig gestikulering kommer vi att känna oss lugnare. Andra tips är att göra segergesten när vi känner oss nere eller besvikna för att bryta tankegångarna.

P.s Glöm dock inte att det aldrig är farligt att känna, eller att ha panikångest. Det här är bara tips för att förenkla vardagen. D.s

Testa! Det ska vi! <3