Överlevarguiden #29

Tänk att vi är uppe i nummer 29 av överlevarguiden!! Hoppas att ni fortfarande tycker att de hjälper. Den här veckan kommer överlevarguiden vara något kortare än annars, men ack så innehållsrik.

Visste ni att 90% av kroppens kommunikation går från kroppen till hjärnan, och 10% från till hjärnan till kroppen? Det kan kännas logiskt nu när man tänker på det, men när Siri berättade det för mig fick jag en riktigt hjärnsprängning. Hur som helst är det alltså mycket mer effektivt att försöka lura psyket med kroppsliga rörelser, än att försöka tänka sig lugn, ångestfri eller trött.

posera för pondus. Posera mera!!

Några saker som vi fick lära oss från en kurator på ett gymnasium i nyköping är att ställa sig bredbent, men armarna upp i luften och bröstet ut i vädret för att motverka panikångest. Den mest instinktiva reflexen vid panikångest är att skydda lungor, hjärta och mage. Därför sluter vi oss ofta och kryper ihop, vilket gör att lungorna inte alls blir lika stora och på så sätt kan vi inte ta in lika mycket luft. Om vi däremot ställer oss upp och ”lurar” hjärnan genom kroppslig gestikulering kommer vi att känna oss lugnare. Andra tips är att göra segergesten när vi känner oss nere eller besvikna för att bryta tankegångarna.

P.s Glöm dock inte att det aldrig är farligt att känna, eller att ha panikångest. Det här är bara tips för att förenkla vardagen. D.s

Testa! Det ska vi! <3

Enter a title

Lördagspepp!!

bästa bästa bästa Jessica Hallbäck. Följ henne överallt!!!!

Ut och rocka klubben, dansgolvet, soffan eller familjemiddagen!

/E

En olustig start på dagen

I morse vaknade jag med en så jävla olustig känsla i kroppen. Det var inte ångest eller någon annan känsla jag känner igen, utan en mer odefinierbar känning. Jag kunde liksom inte le. Jag provade att le för att se om det skulle kännas bättre (haha?) men det kändes jätteolustigt. Jag skrattade inte, log inte, svarade bara, och ville bara gråta, utan någon som helst anledning.

När jag mötte upp Siri för att vi skulle gå till vår föreläsning släppte det lite och jag bestämde mig för att bryta negativiteten. Ovant för att vara mig haha, men det gick. Förut hade jag nog grävt ner mig ännu mer i negativa tankar och blivit ännu mer nere, bara för att jag av vana skulle känna igen mig mer i den negativa spiralen än i den glada. Det är verkligen en sådan sak som jag ser skillnad på mig själv, nu och förut. Hur jag tycker att det är mer värt att vara glad, än att vara nere. Det kanske låter konstigt för er att vilja vara nere, men för mig var det ett kortare steg att ta än att försöka uppnå välmående.

bilden är från i onsdags efter elevgrupperna vi hade. Rosa läppar och ingen mascara har blivit min grej!

Nu sitter vi på Il Café i Hornstull och äter mellis och jobbar ikapp lite, efter föreläsningen på ett gymnasium här i Sthlm. Ikväll ska jag träffa min pojkvän och vi ska äta tapas hemma. Siri får alltså fly boet 😉

Ha en fin fredag!

/E

10 anledningar att bo med din bästis!

ETT: Du tvingas skaffa dig egentid. Egentid är något av det mest underskattade för psyket, att lära sig att vara själv utan att känna sig ensam. När du bor ihop med en vän kommer ni definitivt inte palla vara ihop hela tiden. Helt plötsligt kommer du finna dig själv gå till ICA för att handla en grönsaksbuljong enbart för att få lite andrum.

TVÅ: Bättre matrutiner. Vi har levt på gröt och mackor till middag när vi har bott själva, men nu blir det helt plötsligt aktuellt med att laga god mat tillsammans och komma igång med matlådor. Mat blir liksom ROLIGT. Dessutom, vi som båda haft bristfälliga matrutiner går nu efter varandra. Äter Emma äter jag.

TRE: Hushållssysslorna delas på två…

FYRA: …liksom kostnaderna!

FEM: Det blir automatiskt mindre stökigt. Jag är mycket mer noggrann med att ta undan efter mig. Ingen mår bra av att det är stökigt, men jag har haft svårt att motivera min städning när det bara rör mig. Men nu när det drabbar Emma, då jävlar ska det skrubbas.

SEX: Dubbel garderob. Det givna.

SJU: Dubbelt så mycket tårar för någon finns där när du kan gråta UT dem.

ÅTTA: Du säkrar upp ditt kärleksliv. Går det dåligt- du bor förfan med en vän!!

NIO: Du har en som pushar när det känns tufft…

TIO: … och en som finns där när du pushar dig själv.

Vem vill du bo med?

mat-prat

Jag gjorde en så god sallad till middag igår, som jag tog med till matlåda idag. Den var grönkål, sugarsnaps, granatäppelkärnor, fetaost, avokado, grillad kyckling, tomater och bulgur. MUMS!!!

Jag tänker på mat, på ett osunt/sunt sätt, varje dag. I och med att jag har varit otroligt ätstörd för inte alls sås länge stan finns hjärnspökena kvar, även om jag inte lyssnar på dem lika mycket. Mat ÄR svårt för mig, vare sig det handlar om att äta eller att inte äta. Ibland är det tyngre och i perioder, som nu, är det ganska lätt att vifta bort spökena.

Jag har svårt att bestämma mig för hur jag ska förhålla mig till matkulturen. Å ena sidan kan jag känna att vi behöver fokusera mycket på mat, att mat är viktigt och att mat är energi. Vi behöver fokusera mycket på att mat behövs för att vi ska orka, och att bra (”bra” vad det nu är) är extra behövligt för kroppen. Å andra sidan kan jag tycka att all fokus måste riktas från maten ett tag. Att all fokus istället ska ligga på hur vi faktiskt mår, inte vad vi äter (även om det hänger ihop på ett sätt). Debatten kring vad som är nyttigt och vad som är onyttigt har jag skrivit mer om här (klick) och här  har jag skrivit mer om hur man kan förhålla sig till mat.

Det är svårt, men i behöver prata mer om det! Hur tänker ni?

/E